Jag föddes 1938 i Åbo. Mina föräldrar hade då flyttat från Åland till finska fastlandet till en by utanför Åbo som heter Kuninkaanoja i kommunen Redo. De hade startat en rävfarm. Det var ganska vanligt då. Sedan bröt kriget ut 1939 men jag har inte så många minnen från den tiden. 1945 tog kriget slut. Min bror Folke föddes det året och jag var 7 år och skulle börja skola. Det blev att jag började min skolgång i den finskspråkiga folkskolan som låg nära där vi bodde. Det var 7 km in till Åbo där det fanns svenskspråkiga skolor. Någon bussföeBindelse hade inte kommit igång efter kriget så jag hade inget val. När bussförbindelsen kom igång ville mina föräldrar att jag skulle byta till en svenskspråkig skola i Åbo och så blev det. Annars hade jag nog blivit förfinad och det ville inte mina föräldrar eftersom de var helt svenskspråkiga. Åland är ju det. Det blev en jobbig tid för mig och speciellt jobbig var rättskrivningen och grammatiken. Hade ju gått 3år i den finska skolan så jag hade en hel del att ta igen.
Under sommarloven fick jag vara hos mina släktingar på Åland. Det var sommarens höjdpunkt när jag fick packa min lilla resväska och åka med ångbåten Viola till Sottunga och sedan med motorbåt till Kyrkogårdsö på Kökar där min moster Edit och morbror Linus hade sin gård ute i Ålands yttre skärgård. Tre gårdar fanns på ön och man sammarbetade med det mesta. Ett exempel var att korna betade på en holme och man turades om att ta sig med båt till holmarna för att mjölka korna. Det var likadant med fåren men d klarade sig själva på holmarna utan daglig tillsyn.
Jag kommer speciellt ihåg att de hade en orgel som jag älskade att spela på. Men tyvärr hade vi ingen orgel eller piano hemma så någon musiker blev jag inte. Det finns många minnen från uppväxten att berätta om men det får stanna vid detta annars blir berättelsen för lång.
