Söråsele

Det var 1972 då vi flyttade till Söråsele. För min del var ett ganska stort steg jämfört hur det var för Staffan. Han flyttade hem. Gården var i bra skick så för vår del behövde vi endast måla och förnya lite tapeter för att skapa lite egen atmosfär över inredningen. Staffan slutade sin anställning på posten och köpte en traktor och började egen rörelse. Och jag fortsatte min anställning på Apoteket som förut. Det var mycket åkermark som hörde till gården och vi funderade vad vi skulle kunna utnyttja åkrarna till. Staffan och hans kompis Kjell-Erik kom på iden att plantera svarta vinbärsbuskar på en del av åkrarna. Det blev 500 buskar som planterades ut. Det gick bra några år men så hände det som inte fick hända. Vinbärsbuskarna angreps av en parasit som åt upp blomanlagen så vi fick ingen skörd. Inte ens en deciliter på så många buskar. Enda lösningen var att bespruta odlingen med ett kraftigt gift och då slutade vi. Nästa projekt var jordgubbsodling. Vi planterade jordgubbsplantor på ca tre hektar och då hade vi inte några fritidsproblem. Vi hade fullt upp att hålla ogräset borta men trotts allt arbete var det en intressant och rolig period. Vi skördade ganska mycket jordgubbar under några år och det mesta sålde vi genom självplock. Det här projektet tog slut i och med att Vattenfall grävde och dränerade hela området i Söråsele där vi hade vår gård. Då försvann vår jordgubbsodling och vi återupptog den inte igen. Vi insåg att det var för mycket arbete som låg bakom. Intresset för odling har alltid funnits och vi fortsatte att odla grönsaker för egen del och det blev lök, blomkål, broccoli och annat smått och gott. Jorden i Söråsele är perfekt gör odling. Jag gick några kurser i grönsaksodling som jag hade nytta av. Nu var det mera på hobbynivå. Vi hade även ett litet växthus där vi odlade lite av varje bl. tomater. Jag drev upp plantorna själv och ett år blev det 40 st. Vi fick tomater mycket mer än vad vi konsumerade själva så vi levererade till Bay på hotellet och han tog emot det vi inte ville ha för egen del. Det var perfekt. Men allt har sin tid. Till sist insåg vi att det var för mycket arbete att hålla gården i det skick som vi ville ha det så vi bestämde oss för att sälja gården och flytta.

..

Barndomsminnen från Kvallträsk

Barndomsminnen

 

Maten vi åt var ofta fisk. Salt gillade jag inte.Det var FY. Till middag kunde vara pannkaka ,korv,med makaroner,köttbullar,stekt,fläsk,palt,olika grytor,grönsaker,puddingar med saftsås. I regel var det efterrätt.Det kunde vara kräm. Kvällsgröt var ett måste.Vi fick bra mat och det berodde på att det fanns djur på gården som slaktades i regel på hösten. Jag minns fasa när allt skulle tas tillvara. Mamma blev slutkörd. Det kan man förstå som  vuxen. När allt skulle stekas och sedan konserveras. Det blev bättre när frysboxen köptes.

Renlighetsfobi

 

Detta hus kallade vi för “Kråkslottet”

Min mamma hade stor fobi angående renlighet.  Det här var slutet på 1940-talet så det mesta hushållsarbetet gjordes för hand. Till exempel skulle disken sköljas minst tre gånger för hand.  

På den tiden gjordes mycket transporter med häst och vagn. Jag var ute och lekte. Min pappa stod i köksfönstret och kollade vad jag höll på med. Kom och titta vad vår lillflicka gör ropade han till mamma som naturligtvis stod och diskade.

Jag stoppade hästskit i munnen.  Där ser du vad du har för din renlighetsfobi sa pappa till mamma.

 

 

 

 

rotslöjd

Jag anmälde mig till en kurs i rotslöjd utan att veta vad det innebar. Det förutsattes att man skulle ha med sig egna rötter och det visste inte jag. men som tur var fick jag tag på lite rötter av andra i gruppen så att jag kunde vara med på kursen. Nästa vår och försommar hade jag fullt upp med att söka björkrötter på myrarna kring Åsele för det skulle vara fuktigt där man man drar rötterna. Ju längre rötterna är desto bättre. Sedan skulle barken skalas från rötterna medan rötterna fortfarande är fuktiga.( Det är björkrötter det skall vara). När man börjar att arbeta med rötterna skall man blötlägga dem så att de blir mjuka att arbeta med. Rötterna måste delas och det är viktigt att få tag påså jämngrova rötter som möjligt för att arbetena skall bli bra. Man börjar med att göra en liten rund ring av rötterna och sedan fortsätter man sy runt runt och gör hål med en SYL av ben från älg. När man skall skarva roten man syr med är det viktigt att den är lika grov så att skarven blirvså osynlig som möjligt. Sedan är det bara fantasin som styr vad det blir för alster.

 

 

 

 

Gammeldagen på hembygdsområdet

I centrala Åsele finns ett hembygdsområde där en rad historiska byggnader samlats. Byggnaderna innehåller olika museum bl.a. klädmuseum och tryckerimuseum. på området finns en fin kaffestuga som kan bokas för möten, arrangemang och högtider. Det finns också en fullt fungerande bagarstuga från 1850 som man kan boka. Sommartid anordnas guidningar på området.